blygt, intetsägande, första inlägg.


Igår när jag kom hem mådde jag bra. Jag hade fått göra lite nytta, äntligen. Jag behöver göra lite nytta, även om det bara är lite. Behöver lite ansvar, det är vad jag behöver. Jag behöver ett jävla jobb, helt enkelt. Helst på helger.

Sen skulle jag äta innan jag lade mig, så jag kokade ett paket nudlar. Som jag spydde upp. Som vanligt. Får se hur frukosten förhåller sig till mina planer att behålla den...

Och så, i morse när jag vaknade kände jag sådant otroligt hat mot alarmet att jag skrek, med sådant hat i rösten att jag morrade lite, JAG HATAR DIG, och kastade iPhonen ut över stengolvet. Jag tror att det är dags att byta larm, men jag vaknade i alla fall.

Och nu var det slut på världens mest tråkiga, intetsägande, blogginlägg.


Fast, jag känner nog rätt mycket hat, egentligen.
xoxo

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0